EU:s nya datalagstiftning kommer att föra med sig regler för en rättvis dataekonomi. I en rättvis dataekonomi strävar man efter att skapa transparens i dataflöden och värdet av data, vilket gör det möjligt för olika tjänster och produkter att komma in på marknaden. En ny marknad skapas när data kan delas fritt och på ett säkert sätt med nya aktörer, och i gengäld kan man också få ekonomisk avkastning för egen del.

Datalagen kommer att föra med sig betydande förändringar för de som äger data samt för tjänsteleverantörer. Den definierar rättigheter och skyldigheter för åtkomst till och tillgängliggörande av data från nätverksanslutna produkter eller enheter som lagrar data externt med tillhörande molntjänster. Den ger också ägare till de här produkterna eller enheterna rätt att dela data med tredje part och förbjuder användningen av oskäliga avtalsvillkor för tillgång till och användning av data mellan företag.

Den nuvarande tolkningen är att en molnkund kan byta molnleverantör och att den nuvarande molnleverantören är skyldig att leverera kundens data till den nya molntjänsten. Detta gör det möjligt att byta leverantör, eftersom de historiska uppgifterna inte går förlorade eller blir oanvändbara.

Datahanteringsförordningen förändrade radikalt det sätt på vilket data kan distribueras. I förordningen definieras roller, rättigheter och skyldigheter för dataförmedlingstjänster, som tillhandahålls av en ”dataoperatör”. Dataoperatören fungerar på samma sätt som teleoperatörer. Leverantören av datautbytestjänster (dataoperatören) får inte utnyttja den data som överförs för egna syften, utan dataoperatörens roll är att främja förtroendet för dataekonomi genom att säkerställa samtyckesbaserad överföring av och tillgång till data. På detta sätt tillhandahåller dataförmedlingstjänsterna verktyg för multilateralt datautbyte. Framför allt små och medelstora företag drar nytta av de ekosystem som skapas genom dataförmedling och tillgången till uppgifter från den offentliga sektorn.

Foton: Emma Erkkilä